Utdrag ur Naturvårdsverkets rapport Skyddsvärda statliga skogar i Uppsala län

3524 Krusenberg

Kriterier för urval

  • Sammansatta ekosystem
  • Värdefull livsmiljö för rödlistade arter
  • Ingår i värdefull lövskogstrakt
  • Särskild betydelse för kulturmiljövård
  • Gränsar till befintligt naturreservat

Krusenberg mellan Mälaren och väg 255 utgörs av ett herrgårdslandskap med jordbruksmarker, skogsdungar, stränder och bebyggelse. De för naturvården intressantaste miljöerna är dels de gamla lövträdsbestånden, dels strandängarna och övriga naturbetesmarker.

Det finns ett stort antal grova lövträd, varav ett bestånd om 0,4 ha fridlystes 1922. En av Upplands tjockaste ekar (omkrets 7,2 m) finns där. Ett orört naturskogsbestånd dominerat av gamla tallar och granar finns också. Strandängarna har varit kontinuerligt betade under lång tid. Under de allra senaste åren har betet varit otillräckligt för att bromsa igenväxning.

Floran och faunan på Krusenberg är mycket artrik. Många ovanliga och hotade arter som anträffats på Krusenberg saknas i de flesta jämförbara miljöerna vid Mälaren. Förekomsten av intressanta arter upptäcktes redan på 1860- och 1870-talen och på 1910- och 1920-talen blev ytterligare naturvärden kända. Under 1940-talet beskrevs förekomster av lavar och mossor. Från och med 1972 har området studerats intensivt och på 1980-talet inleddes med hjälp av ett flertal framstående specialister noggranna inventeringar av ett flertal organismgrupper. Det finns nu ett kunskapsunderlag om floran och faunan som troligen saknar motstycke.

Mer än 150 rödlistade arter har anträffats inom området. De flesta av dessa är knutna till lövträdsbestånd och naturbetesmarker. Grupper som är företrädda bland de rödlistade arterna är lavar, svampar, mossor, insekter (skalbaggar och fjärilar), spindlar, kräldjur, fåglar och däggdjur. En hel rad arter som under senare år är påvisade på Krusenberg är nya för landet eller har endast ett fåtal ytterligare förekomster. En skinnsvamp, Hypochniciellum subillaqueatum, var vid upptäckten den enda kända växtplatsen i världen, men har sedan anträffats på några få andra platser. En fjädermygga kan möjligen vara ny för vetenskapen. En nätvinge Wesmaeliusravi, en lav Ramoniachrysophaeaoch en spindel Centromerus cavemarum är eller var nya för Sverige när de påträffades. En lång rad arter på Krusenberg har där sin enda kanda förekomst i Uppland. Bland arter knutna till trädbestånden finns både sådana som kräver solexponering och sådana som kräver skugga och fuktiga miljöer.

Krusenberg används idag av SLU som experimentalfält för undervisning och forskning. SLU:s verksamhet bör samordnas med ett skydd av området för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Höstvy från Krusenberg. Foto: Gillis Aronsson

Länsstyrelsens bedömning

Den unika biodiversiteten på Krusenberg kräver att de värdefullaste områdena får adekvat skydd och skötsel. Av lövträdsbestånden behöver vissa skötas for att förlänga livet på de värdefullaste gamla träden, men samtidigt måste vissa miljöer få utvecklas fritt och förbli täta och skuggiga. En utvidgning av lövbeståndens yta bör ske, t.ex. genom att sammanbinda den fridlysta Ekparken med Tegelviksängen.

Betet på stränder och övriga naturbetesmarker måste upprätthållas. Krusenberg har två gånger varit aktuellt för reservatsbildning. Därför finns ett utkast till skötselplan som utarbetades av Upplandsstiftelsen. Planen måste förfinas med de kunskaper som nu finns om floran och faunan, särskilt med hänsyn till de mest krävande arternas ekologi i varje delområde.

Källor

l. Våtmarker i Uppsala län, 1986: Klass 2. 2. Naturvårdsprogram för Uppsala län, 1987: Klass 2. 3. Naturvårdsinventering i Uppsala kommun, 1997: Klass l och 2. 4. Riksintresse naturvård. 5. Riksintresse kultur. 6. Riksintresse fiske.